Äntligen ! När jag bröt mitt gamla fiskemönster 0ch började djuptrolla med stora hemmagjorda vobbler fick jag gäddan som gav mig medlemskap i " Tioklubben".
Säger Matti Kovalainen
— Jag vet att jag någon av de närmaste åren kommer att ta en gädda som väger över det magiska tiokilosstrecket, säger Lenny Johansson. Kanske redan i år för vi skall satsa stenhårt på Mjörns storgäddor.
Här fortsätter Arne Bromans intervju med de två. De avslöjar sina trollingknep och berättar om sina mest minnesvärda gäddfisken.


Lenny: Det var en gråmulen oktoberdag, vindstilla och med duggregn. Vädret var inte särskilt lockande men jag bestämde mig för att ändå fresta Mjörns storgäddaor. Jag åkte ut ensam på sjön. vätan rann efter regnstället. Ute på djupet släppte jag i mina vobbler. På det första spöet hade jag en brandgul Flecto- en hemmagjord vobbler. Jag släppte ut fyra färger på linan och visste att vobblern skulle gå på åtta meters djup. På det andra spöet hade jag en hemmagjord Tiger Stripe. Den fick gå på 6,5 meters djup. På det tredje spöet satt en Cisco Kid Red Head 100 gram. Den fick gå på fem meter. Jag fiskade av alla de gamla kända ställena, timma efter timma. Det hade gått bortåt sex timmar då jag kom ut på ett område, där vi inte fiskat tidigare. Ekolodet visade på åttå meter. Plötsligt väcktes jag ur dåsigheten av ett vilt skrik från ena rullen. Jag slängde cigaretten och greppade spöet. Nästan genast gick en gädda upp i ytan. Den gjorde ett högt hopp över vattnet cirka 30 meter från båten.



Med blykärnelina kommer vi lätt ner till de stora fiskedjupen. Jag inbillar mig att det kan bli en av genvägarna till "Tioklubben" - om nu genvägar finns!

Matti: Största djupet som vi mätt upp i Mjörn med ekolod är 51 meter. Sjön har en väldigt omväxlande bottentopografi. Medeldjupet ligger på 20-25 meter. Naturligtvis fiskar vi på olika djup ofta gäddan i djupbranter på 4-8 meter utanför lekvikarna. Men vi kan också gå in på mycket grunt vatten och fiska tätt efter vassarna. Och få fina gädda.

Lenny: Efter leken sprider sig gäddorna över sjön. De går ut till djupgrynnor eller ställer sig i djupbranterna. Mjörns gäddor jagar säkert mycket nors och siklöja ute på frivatten. När de följer nors- och siklöjestimmen är de mycket svåra att hitta. Vi låter då en vobbler gå på fem meter, en på åtta meter och en tredje på 12 meters djup.







Lenny hade inte tid att följa med på morgonen men skulle komma senare. Jag satte kurs mot ett grundområde där vi tidigare fått flera gäddor med vikt över fem kilo. Väl framme kopplade jag av bensinmotorn och satte dit elmotorn. Jag hade trollat i cirka en timme när rullen vrålade till. Jag landade en gädda på 5,4 men ville inte sätta tillbaka den, eftersom den skadat sig i ögat. Annars returnerar vi huvudparten av våra gäddor. En halvtimma senare trollade jag av en brant på åtta meters djup utanför en liten ö. Gäddhugg och ny drillning. kände på fiskens tyngd och sega rusningar att den här var större. När jag fisken vid båtkanten var min enda tanke: den måste jag klara, den väger över tio kilo! Gäddan gjorde en sista rusning mot botten men var färdig när hon kom upp igen och blev gaffad utan besvär. Gäddan vägde 10,15 kilo och var 116 cm lång. Mitt personliga rekord är en gädda på 10,7. Den var 113 cm lång.






Lenny: Höstfisket är oftast bäst. Maj och september är favoritmånader. Men också andra årstider kan allt hända. Jag minns en dag i månadsskiftet augusti - september. Det hade varit soligt och varmt i ett par veckors tid, men just till helgen slog det om till blåst och regn. Matti och jag stack ut med vår största båt, Uttern 495. Vi fiskade med fyra spön. Praktiskt taget hela tiden vi var ute hade vi hugg. Vid ett tillfälle had vi samtidigt hugg på två spön. Vi drillade var sin gädda. När min var mogen vände jag mig efter huggkroken. Matti gaffade just då en gädda på 7,2. Min var något mindre, 4,8. Den helgen fick vi 19 gäddor med en sammanlagd vikt på 75 kilo.

Matti: Man kanske tycker att vi tar många gäddor, men vi returnerar som sagt minst hälften. Det är ingen risk att man fiskar ut gäddan med metoder som trolling.







Vi har blinklod. Enskilda fiskar ser vi inte, men får ibland utslag från abborrstim. Vi får väldigt olika reaktioner från fiskare som vi möter. En del är positivt intresserade och vill veta allt om våra ekolod. Andra tycker det är botten: de tror vi letar upp fiskarna med hjälp av dem, att ekolod är något slags radar. Det lönar sig inte att diskutera med sådana.

Matti: Trolling är en metod som ger grov gädda, i synnerhet djuptrolling med stora vobbler. Det vet vi nu. Men man får inte sina fiskar gratis. Också vi har många blanka dagar. Och vi kan få vänta i både fem och sex timmar innan första hugget kommer. Men i en så stor sjö som Mjörn är trolling drn rätta metoden att komma till tals med gäddorna. Det finns många sådana sjöar i landet. Sjöar där man ännu inte fiskat efter gädda med riktiga metoder! Sjöar där det finns tiokilosgäddor och större !







Numera använder vi alltid en hemmagjord huggkrok med träskaft. Fastnar huggkroken i trekrokarna är det bara att snabbt släppa greppet - huggkroken flyter på träskaftet. Trollingfiske är inte så mekaniskt som många tror. Framför allt finns det plats för friska experiment - både när det gäller redskap och metoder. Vi väntar oss många spännande saker när vi nu börjar köra på de stora gjupen med våra hemmagjorda Magnum-vobbler i 30-40 centimetersklassen !

Jag såg att det var en gädda som vägde en god bit över fem kilo. Lättning på slirbromsen, lugn jämn inpumpning. Hon följde med ganska lätt. Tills hon fick syn på båten, då blev det en långrusning som drog ut tre färger på linan i ett svep. så där höll vi på i cirka en kvart men sedan var det bara att ta in henne till båtsidan och lyfta henna över relingen med hjälp av huggkroken. Gäddan vägde 9,1 kilo och var 106 cm lång. Jag vet att det inte är någon speciellt stor gädda, men säsongen 82 kommer både Matti och jag att försöka pressa våra rekord. Då skall vi köra med 30-40 cm långa hemmagjorda vobbler. Och vi skall ha en del med överdimensionerade skedar så att vi får ner dem på stora djup. Jag inbillar mig att vi skall träffa på de verkligt stora ute vid djupbranterna på 15-20 meters djup. Med hjälp av ekolodet har vi hittat en verklig djupgrynna, där branterna sträcker sig från 40 meters djup upp mot topparna på 15 meter. Vi skall måla våra djupvobbler med gul fluor så att de syns i mörkret.



Matti: Under sommaren kan vi också hålla lite högre fart och hinna fiska av större områden. När vattet kyls ner på hösten och gäddan börjar bli stelare och trögare får vi sakta ner farten. Vi vet ju att det finns verkligt stroa gäddor i Mjörn. Det största som verkar ha belägg bakom ig är en gädda på 18 kilo. Men den största som vi känner til - som är korrekt och säkert vägd - är Lars Varodells gädda på 16,2 kilo. Lars tog gäddan den 8 december 1979.

Lenny: Vi har fört statistik över våra gäddor. 1981 ser den ut så här månad för månad när det gäller gäddor med vikt över fem kilo: april-2, maj-15, juni-7, augusti-13, september-25, oktober-12, november-6.

Matti: September är alltid en fin gäddfiskemånad. Då tog jag den gädda som jag minns bäst - min första med vikt över tio kilo. Jag var ute den 20 september 1980, en solig dag med svag sydvästlig vind.






Jag fick denna gädda den 13 september 1981. Också denna dag regnade det. (Hur många gäddfiskare stannar inte i land för regn - trots att det finns så bra regnställ i dag ?) Det blåste ganska friskt när jag och Lenny stack ut. Jag hade som vanligt mina spön på högersidan, Lenny sina på vänstersidan. Det var ovanligt segt. Ännu efter sex timmars fiske hade vi inte känt ett hugg. Lenny förslog att vi skulle trolla av sexmetersgrynnan så vi tog in lina och ställde vobblerna för rätt djup. De gick mellan fem och sex meter. Vi hade bara trollat av några meter av grynnan då rullen på ett av mina spö signalerade hugg. Jag fick snabbt loss spöet ur hållaren och gjorde mothugg. Det tog inte mer än sex-sju minuter att ta hem gäddan. Men den anmälde jag mig till "Tioklubben" - en sammanslutning som man gärna vill vara med i.









Lenny: Nej, finns det något allvarligt hot mot gäddan är det i stället det enorma nät- och ryssjefiske som bedrivs på våren. Det tas tonvis med gädda i Mjörn under leken. En del har för sig att ekolodet gör fisket så lätt att detta är ett hot mot gäddbeståndet. Ekolodet är ett bra hjälpmedel att snabbt och enkelt kolla djupet. Inget mer. Det finns de som tror att vi åker runt och letar upp gäddor med hjälp av ekolodet. Vad vi hittar är ju lämpliga gäddfiskeplatser - det är allt. Vi har inte fått fler gäddor sedan vi började använda ekolod. Däremot större. När vi nyss hade köpt ekolod satt vi hela tiden och stirrade på det när vi kom in på djupgrynnor eller branter. Här måste vi få utslag från storgädda, tänkte vi. Vi såg inga. Inte heller hittade vi automatiskt till heta gäddplatser med hjälp av ekolodet. En del djupbranter håller dåligt med gädda, andra är heta platser.







Lenny: Mycket hänger på redskapen om man skall ha bra resultat. Rätta redskap, bra båt, bra motor till båten, spöhållare. Men också de små detaljerna är viktiga. Långkäftad tång och käftöppnare är ett måste när man skall ha loss krokarna. Jag rev mig en gång på gäddtänderna och fick gå sjukskriven för blodförgiftning. Vi gaffar alla gäddor. Det skadar dem minst om man gaffar på rätt sätt: sätter in kroken i underkäkens yttersta spets. Det blir bara ett litet hål som snabbt läker igen. Men man måste veta vad man gör. En del fiskare blir så nervösa att de sätter in hugggkroken på första bästa ställe, i sidan eller buken. Man måste se upp är man gaffar en gädda i käften - i all synnerhet om den tagit en stor vobbler. Det är lätt att fastna i vobblern. Vi har förlorat ett par stora gäddor på det viset.